
From the recording My Swedish Songbook
Alla ljuger för sig själva
(Music & Lyrics: P. Fridhill/J. Hoffmann)
Alla ljuger för sig själva
när det passar dom.
Omedvetet och fjäderlätt
lägger till och drar ifrån.
Och det friseras och modifieras
tills alla bitarna passar in.
Konformitetens sköna mosaik
där alla simmar i samma stim.
Alla vill vara sig själva
men ingen vill va utanför.
Det är så lätt att göra rätt
när alla tänker på samma sätt.
Ja, här lever vi inom ramarna
där det ska vara på vissa sätt.
Det omaka faller utanför.
Det homogena känns så lätt.
Att låtsas att jag tänker själv är inte individualitet.
Vad ska jag tro på, tro på, tro på när
nån säger att det finns en annan verklighet...
...en annan sanning, en annan version
är det någon som vill höra den?
Majoriteten har ju sagt sitt, lagt sitt kort,
och det är något vi känner igen.
Alla vill vara sig själva
men ingen vill va utanför.
Det är inte lätt, att göra rätt
när man vill spela efter eget gehör.
Ja, här lever vi inom ramarna
där det ska vara på vissa sätt.
Det omaka faller utanför.
Det homogena känns så lätt.
Hur vore det om vi såg oss lite grann sådär från ovan?
Lite utanför våra gränser, vad skulle vi se då?
Blir det ändå vi och dom eller får man lite andra perspektiv?
Skulle vi se våran värld för vad den är?
Då skulle alla väl vara sig själva?
Alla skulle stöpas i sin egen form.
Å, det vore bara så rätt, mitt eget tankesätt,
mina ideer, och min egen norm.
Men vi lever här inom ramarna
där det ska vara på vissa sätt.
Å, det omaka faller utanför,
det homogena känns så lätt.
When you think of Sweden you might think of impressive woods, beautiful lakes, midsummer traditions and friendly, polite people. And you´d be right - but it´s just one side of the coin. This song presents you with a different point of view.
Equality, one of the core values of the Swedish society, can all too easily be turned into conformity: follow the rules, don´t stick out, modify your life until you fit in – the core meaning of the so-called jantelag, a set of unwritten rules for the grey masses.
I believe that everyone wants to be herself and that the big adventure is to go beyond those rules. I love my country (this is basically what this whole album is about), but I also love to be myself.
“We live within a frame of thought in which everything’s clearly defined. The incongruouity ain’t right. Homogeneity feels so easy and light. The pretty mosaic of conformity, would it perhaps look different from above?”